söndag 14 oktober 2007

Arkeologisk utgrävning.

Jag lever ett kringflackande liv.
Jag har ett hem, en lägenhet, men tillbringar lika mycket tid hemma hos kärleken. Dessutom har jag ett jobb som gör att jag inte alltid sover hemma.
Alltså händer det rätt ofta att jag kommer hem bara för att ladda om ryggsäcken med grejer och sedan sticker igen.
Var hamnar då de grejer som åkte UR ryggsäcken/handväskan?

På köksbordet.

Så på mitt köksbord kan man hitta MYCKET märkligt.

Igår röjde jag av det, det tar en stund om man ska vara grundlig och lägga allt där det verkligen SKA vara, eftersom det hela tiden genererar stickspår, i form av tvättsorterande, garderobsstädande, grovssopsslängande etc.

Så när det var (nästan) tomt (för symaskinen jag lånat HAR ju ingen egen plats) så blev jag så nervös av den kala ytan att jag genast beslöt mig för att fylla den med sCrap.



Mönsterpappret tycker jag är URSNYGGT och det passar verkligen till min tanke. Det är inte alls identisk med den lika ursnygga fondväggen på Folkoperans Bar, men stilen är den samma. Det heter eventuellt Metropolitan Ferry och är från American Crafts.


Rubriken dårå. Nä, jag har ju nu ingen sån där Kuk, och hade inte heller några färdigutstansade bokstäver på lut, så jag fick rita, färglägga och klippa ut på fri hand. Då blir det gärna raka och stela bokstäver, eftersom jag inte KAN rita egentligen. I brist på bättre fick mina gamla akvarellfärger duga. (Jag antar att man annars borde ha använt sån där distressfärg?)

Bladen i högerhörnet gav mig en del bekymmer.
Först ritade jag blad med mina favoritpennor, tunna enkla pennor från stabilo boss, huruvida de är syrafria vet jag inte, men jag antar att de INTE är det eftersom de inte skryter med att vara det.
Men att sedan slaska på med blöt akvarellfärg var inte bra.

Då tog jag en penna med grövre spets, men den är åtminstone syrafri, och det är ju bra, en sån där zig, men den tyckte ÄNNU MINDRE om att bli påmålad med våt våt akvarell.

Då lackade jag ur, tog garanterat dödsgiftig vattenfast overheadpenna, den skötte sig fint, men kommer väl äta upp allt om hundra år eller så.

Så, hur gör man, vad använder man om man inte gillar att de svarta konturerna flyter ut i färgen när man målar på?

Resultatet är jag ganska nöjd med.
Första scrapen helt själv, här hemmavid, helt utan snott material från någon langare. (Det är antagligen inte en bra sak...!)

lördag 13 oktober 2007

Scrapa*****

Jag tycker att det är ett rätt oförskämt namn på en nätbutik för scrapprylar. Om man handlar där så måste man på något sätt erkänna något som jag inte alls har lust att veta om, stå för och särskilt inte medge.

Därför säger jag bara så här.

Idag har jag INTE varit ner till min lokala videouthyrare (varför säger man så, när de hyr ut dvd-filmer?) tillika postombud och hämtat ut ett paket från Scrapa******.

Denial

Det börjar vara SVÅRT att förneka det här nu.
Särskilt när scraphäxorna häcklade mig, när jag kom med en halvfärdig Läjaot till nästa fika. (Det känns bättre att säga att vi träffas för att fika, ok?)

Den här var faktiskt klar, förutom några detaljer.






Hemma, på mitt vardagsrum hade jag, med mitt eget inhandlade lim, limmat fast fotografi och mönsterpapper på bakgrunden(allt Ägt Och Införskaffat Av Mig utom fotot som Karolina glatt printat ut åt mig tidigare)
Placerat ut några blommor, Också Inte Fådda Av Langarna, utan Införskaffade på Skapa Hobby.
(På den förra träffen påbörjade jag så pass att jag stansade ut bokstäver till rubriken)
Textlappen är helt enkelt en papperslapp, med lite akvarellfärg, och min rätt anskrämliga handstil. Är det det som kallas "Journaling"?

Det enda som saknades var något att få fast blommorna med. Såna där små pluppar hade jag inga...

Nå, det löste sig snabbt och lätt, de ÄR så generösa, dessa langare!

och nej...


...det blev inget Söndag Om En Månad.

Det blev påföljande onsdag istället.

Då hade jag förfallit så pass att jag Hade Med Mig En Idé och Visst Material:
En SL-broschyr och ett kort i digital form. Dagens Värdinna (läs:langare) bistod glatt med fotoutskrift.

Dessutom hade jag absolut inte varit och snokat på Panduro, hade inte köpt en handfull papper eller en mapp i 12x12"format att förvara ett och annat i...

Förfallet fortsätter

Om Läjaoten då: Rubriken är "utkukad" (Ett fantastiskt uttryck!!)
Kartan är snodd från en broschyr, och strecken är smala remsor av ...cardstock, så heter det va? Fantastiskt nog visade sig att Karolina hade en sån där rolig dymoapparat med lämpligt Grönalinjen-grön färg. Mycket passande.
Sen fick det hela vila tills nästa träff, då mitt SL-kort gått ut :)
Då testade jag att använda en duttmupp för första gången.

Då, den där första...


...gången. Hemma hos Carina

(Man kan läsa mer om just det tillfället här om man vill)

När vi skildes åt så konstaterade vi att det varit en himla trevlig dag, och att vi absolut måste göra om det. "Söndag om en månad, kanske?" föreslog jag, utan någon som helst insikt om vad som hänt.

Om "läjaoten" då: Fotot fick jag av Carina - som amatör hade jag INGENTING med mig.
Det fick mig att associera till sommaren härliga kvällar på vårt landställe Orris.
Rubriken är utstansad med hjälp av en sån där "Kuk" (Undrar om man får skriva såna ord på Blogger? ;) ) och "reliefen" i det gröna pappret är också gjort med hjälp av den. Den svarta "snurrevupsen" fick jag av Karolina och banden fick jag av Carina

fredag 12 oktober 2007

Disclaimer.

För det första vill jag påpeka att

INGET av vad som här (inte) publiceras har hänt.

Inget finns.

(Och i den mån något alls eventuellt kanske kanske har någon sorts verklighetsförankring så är det inte mitt fel, utan Scraphäxornas.

Japp.
Så är det.